Magnificat
En något surrealistisk berättelse
Linneas tredje bok är betydligt tunnare, 156 sidor, än den förra, AEdnan som är på ca 800 sidor. Där kunde vi läsa om ett helt folk och hur de förtryckts, nämligen samerna. I den här boken möter vi en svensk kvinna som är gift och har en 10-årig dotter och som numera bor i Frankrike. Hon får en fråga av sin bästa vän, om hon kan tänka sig att bära och föda väninnans barn. Senare i boken hemsöks hon, när hon är på ett hotellrum i Paris, av sin ungdoms kärlek som dog väldigt ung i en bilolycka. Tillsammans ger de sig ut på en promenad i staden. I slutet av boken blir kvinnan hånad för sitt samiska ursprung. Kvinnan förstår då att den som hånar henne upprepar samma ord om att hennes stam inte har någon egen kultur eller historia, som hennes folk hört genom århundraden av nybyggarna. Det visar hur förtrycket följer generation efter generation. Tyckte det var svårt att hänga med i boken, många symboler och liknelser jag inte känner till och lite surrealistisk. Men språket är vackert. Får nog läsa den en gång till för att till fullo förstå den.
Fler böcker av författaren
Show more...
