Osebol är en liten värmländsk by, ganska långt norrut vid Klarälvens västra strand.

Författaren är född och uppvuxen här, men bor nu i Göteborg. Under åren 2016-2017 intervjuade hon byns 42 invånare, alla mellan 18 och 94 år. Över en kopp kaffe spelade hon in samtalen och sedan valde hon ut de viktigaste meningarna och skrev ner dem i poesiform. Varje intervju anger personens namn och ålder. De äldre ser tillbaka då byn var full av liv, då bygden blomstrade och skogen gav många arbetstillfällen som flottning av timmer och små träindustrier. Nu är allt borta, skolan är stängd och fritidsanläggningen har lagt ner. Spiken i kistan kom när bron över Klarälven stängdes av för trafik år 2000 på grund av dåligt underhåll.

Men en del vänder trots detta åter till sin hembygd och storstadsmänniskor som längtar till lugnet och vacker natur har också flyttat till Osebol. När flyktingströmmen kom öppnades ett flyktingboende upp på orten och det gav lite liv i bygden igen. 

En väldigt annorlunda bok, men jag blev väldigt imponerad av skrivsättet. Den gav mig en sådan fin bild av Osebol att jag nästan kände att jag besökt orten och kände en del personer.